Här på krogen Fimelstången blev den gamle kämpen Lasse Lucidor dräpt. Kindstugatan är adressen. Passa på och bjud på krogen. A. Lindblom har gjort konstverket. Nog är bilden värd mer än 400:- Vad tycker Du?
Se mer av målningen som även den hänger i baren.
Lantärnan gjorde i tisdags – den 22 mars – besök i Janes vackra hem. Vi, femton som var där, fick en fantastisk upplevelse med all den läckra konsten på väggarna. Många av konstnärerna var kända för oss – Nordens ljus konstnärer. Det fanns också en rad andra konstnärer. Olika konstarter var representerade bl a olja, akryl, akvareller, grafiska blad och skulpturer.
Elisabeth GL berättade om inramningens konststycke. Om vikten av att välja rätt material. Hon talade om olika material och utförande; papper och glas (syrafritt papper och passepartouter, reflexfritt glas, museiglas och spegelglas).
Jane hade förberett en ”tipspromenad” i konstens tecken.
Efteråt bjöds på goda pajer – som Britt Ru tillagat – och sallader och annat godis som Jane fixat.
Den sanna historien om bärgningen av regalskeppet Wasa berättades på Nordens Ljus torsdagen den 22 mars.
Sedan vi hade övertalat Bernt Fälting att tillsammans med Agneta Lundström berätta om hur hans
pappa dykarbasen Per Edvin tillsammans med vrakletaren och forskaren Anders Franzén letade rätt på och
bärgade Wasa skaffade Bernt fram sin fars dagböcker. Det gav honomen tids spännande läsning och en del av
innehållet delgav hande drygt 50 vetgiriga personer fyllde Galleriet den här kvällen.
Vi fick höra hur det gick till när Per Edvin ledde Anders på spåret till den rätta platsen utanför Gustav V:s docka,
hur man där fick napp med en bit svartträ från vraket och hur Per Edvin sedan letade sig fram i mörkret på botten
för att få en uppfattning om hur skrovet såg ut och att det var rätt vrak. Bernt visade den skiss av skrovet, som
hans pappa ritade ner för att övertyga de ansvariga på Sjöhistoriska museet och i Marinledningen.
Därmed började Anders Franzéns kamp för att få tillstånd och medel att bärga Wasa. Per Edvin beskrev i
dagböckerna ochvid en rad möten hemma, med den unge Bernt som åhörare, hur en massa okunniga höjdare
lade sig i och trasslade till det
Till slut kunde de i alla fall sätta igång och hämta upp kanoner och en mängd andra fynd ur fartygets innandöme.
Då anställdes Per Lundström (Agnetas make) av Sjöhistoriska Museet som arkeolog för att ta hand om alla fynd,
som senare tillsammans med skrovet skulle bilda underlag till det särskilda Wasamuseet.
Sen gällde det att välja rätt sätt att lyfta skeppet utan att det skulle falla i bitar. Nu var de tre ansvariga som
kämpade bra tillsammans mot alla besserwissrar i omgivningen, vilket även Agneta kunde berätta om.
Som avslutning fick vi av både Bernt och Agneta höra en rad roliga historier om Per Edvins och Pers fortsatta
liv som kändisar både på Wasamuseet, vid det svenska hovet och utomlands.
Det var en mycket underhållande kväll.
Tack för det vår nye medlem Bernt och vår medlem sedan i höstas Agneta!
Ulf du Rietz
är rubriken för en serie bilder som
visar i matsalen och stora galleriet under april 2012.
Vernissge är lördagen den 31 mars kl. 14.00 och
utställningen på går till den 25 april
Många av bilderna är motiv från Mikaels atelje och
verkstad med utstikt över Skeppsholmen
får vi se i aktersalongen av
Torsdagen den 12 april
INTRODUKTION TILL FÖREDRAG “TUNNELBANAN – VÄRLDENS LÄNGSTA KONSTUTSTÄLLNING”
I slutet av 1940-talet, när den första tunnelbanelinjen i Stockholm byggdes, föddes också tanken att förse stationerna med konst för att minska trafikanternas obehag av att vistas i underjorden. Dessa tankar formulerades 1955 i en motion till Stadsfullmäktige där det bl.a. sägs att en eller annan huvudstation skulle kunna formas till en underjordisk katedral, en fanfar av färg och rytm. Samtliga partier ställde upp på motionen , som därmed antogs.
Resultatet har blivit blandat men nog lever en del stationer upp till motionens tankar.
När Landstinget tog över ansvaret för kollektivtrafiken i Storstockholm fullföljde de traditionen och bildade en särskild nämnd för att ansvara för konsten i tunnelbanan. Även Pendeltågstationerna fick så småningom sin beskärda del.
Ulf du Rietz, som har varit ordförande för denna nämnd och även har medverkat sedan ansvaret flyttats till SL (där han f.ö. även varit styrelseledamot under många år), berättar med ett antal bildexempel om utvecklingen av konsten i kollektivtrafiken. Han förklarar även politikernas roll i denna samt hur poesin så småningom har fått en plats i detta sammanhang.
Inga Berg
Tunnelbanestationen Rådmansgatan Tunnelbanestationen Solna
Tunnelbanestationen i Tensta Tunnelbanestationen Östermalmstorg
I lördags den 17 mars var det Nordens Ljus-Klubbens årsmöte. 33 personer deltog.
Klubbens ordförande informerade bl a om det arbete den tillsatta medlemsgruppen lagt ner under året. Syftet med arbetet har varit att utöka medlemsinflytande. Gruppen har föreslagit en del åtgärder till förbättring.
Klubben har haft hemsidan i drift sedan augusti. Glädjande nog visade det sig att de flesta på mötet hade varit inne på hemsidan för att skaffa sig information om vad som pågår i klubben.
Efter mötet intogs buffé i matsalen.
